Är det något som är en stämningdödare, så är det när folk bara vägrar att släppa saker och gå vidare. En del händelser kan man fortsätta att få vara lite upprörd över flera år efteråt, typ vissa mord, våldtäkter och sånt, sure. Det är legitimt.
Men när det ska ÄLTAS och ÄLTAS i all evighet om en grejer som hänt blir man nästan lite mörkrädd. Varför kan somliga inte bara gå vidare nån gång? Släck lampan, säg god natt. SLÄPP DET.
I dagens tidningar hittade jag två tydliga exempel på att det ältas rätt friskt as we speak. För det första ska Janet Jackson tydligen inte förlåtas ÄN för att hon blottade tutten på tv för typ tre år sen. Vad håller de på med i det där landet? Deras president fick en handtralla (och mer därtill) av sin assistent mitt inne i maktens högkvarter och kom undan med det (och HON blev mobbad och kallad tjockis i amerikansk press. Men nog om Monica Lewinsky, den stackaren), men stackars Janet råkade visa tutten i 2 sekunder och måste BETALA BÖTER. Landet är fortfarnde "i chock". Hon har "åsamkat skada" och så vidare. USA, du dubbelmoralens högborg! Jag gillar inte ens Janet, men vad fasen liksom.
Sen går man vidare och hittar ett annat gäng kulturella ältare - The Shakespeare Autorship Coalition - 285 småsura aktivister ledda av två brittiska skådespelare, som vill gå till botten med att Shakespeare faktiskt inte kunde ha skrivit alla de där verken. Nu har de jättestarka bevis, det måste varit flera författare inblandade, det gick bara inte att han skrev allt! Nu, haha, nu har vi bevis! NU!
HUR kan detta kännas meningsfullt? Okej, ponera att han inte skrev exakt allt. Vad händer nu? Blir Romeo och Julia sämre? Vet ni vem som skrev de andra verken? Kommer dessa eventuella personer att tillskrivas verken, eller kanske är det så att det är TYP SJUHUNDRA ÅR SEN de dog och INTE BRYR SIG? Get a life!
Dessa intressanta frågor leder mig givetvis in på en svensk klassiker - Palmemordet. Det mest tragiska av alla svenska brottsfall. Det läggs fortfarande ner pengar på skiten. Man dränerar fortfarande sjöar. De har ältat sen åttiotalet. Den ende eventuellt misstänkte stackaren strök med för flera år sen, och poängen är: Det kommer inte bli som innan Palme dog. Get it? Sverige blir aldrig detsamma. Nä, jag vet att "allt var annorlunda" innan han blev mördad och att politiker kunde traska runt på gatorna utan livvakter och hela den grejen och tack vare det här mordet så blev Sverige ett mer osäkert land, osv. Men han kommer inte tillbaka. Det är redan kört, och det skedde samma natt som han mördades. Det blir aldrig som förr. PUNKT.
Att ältare ens ges så mycket plats i media gör mig trött. Men att folk ens orkar. Kan vi se framåt, hallå? Det finns saker att lägga sin energi på som händer exakt här och nu, både orättvisor och fantastiska händelser i det liv ni faktiskt råkar leva? Suck. Jamen faktiskt!
